Varsinais-Suomen ja Satakunnan vesienhoidon toimenpideohjelma sisältää tiedot alueen pinta- ja pohjavesistä, niihin kohdistu-vasta kuormituksesta sekä muista ihmisen aiheuttamista paineista, pinta- ja pohjavesien tilasta, vesienhoidon tavoitteista sekä tarvittavista toimenpiteistä hyvän tilan saavuttamiseksi ja ylläpitämiseksi vesienhoitokaudella 2022–2027.

Pintavesien ekologinen tila on toimenpideohjelma-alueella hyvää huonompi erityisesti peltovaltaisilla valuma-alueilla sekä Saaristomerellä ja Selkämeren sisemmissä rannikkovesissä. Vesien tilaa heikentää erityisesti hajakuormituksen aiheuttama rehevöityminen, mutta myös monet rakenteelliset muutokset, kuten jokien vaellusesteet. Toimenpideohjelma-alueen pintavesien kemiallinen tila on hyvää huonompi kaikissa vesimuodostumissa, johtuen pääasiassa polybromatuista difenyylieettereistä (PBDE), mutta paikoitellen myös kalojen elohopeapitoisuuksista ja happamilta sulfaattimailta huuhtoutuvista raskasmetallipitoi-suuksista.

Varsinais-Suomessa ja Satakunnassa viiden pohjavesialueen kemiallinen tila on luokiteltu huonoksi johtuen torjunta-aineista, korkeista kloridipitoisuuksista, liuotinaineista ja raskasmetalleista.

Toimenpideohjelmassa esitetään toimenpiteitä erityisesti vesistöihin päätyvän ravinne- ja kiintoainekuormituksen vähentämiseksi, mutta myös monia kunnostustoimenpiteitä sisäiseen kuormitukseen ja hydro-morfologisiin muutoksiin liittyen. Pohjavesien kannalta tärkeimpiä toimenpiteitä ovat suojelusuunnitelmien laatiminen ja päivittäminen, pilaantuneiden maa-alueiden tutkiminen ja kunnostaminen, tienpidon pohjavesivaikutusten vähentäminen, uusien riskitoimintojen ohjaaminen pohjavesialueen ulkopuolelle sekä neuvonnan ja valvonnan tehostaminen. Toimenpideohjelmassa esitettyjen toimenpiteiden kokonaiskustannukset ovat 167 milj. euroa vuodessa. Tästä 100 milj. euroa on muun lainsäädännön perusteella toteutettavia perus- ja muita perustoimenpiteitä ja 67 milj. euroa vesienhoidon täydentäviä toimenpiteitä.

Åtgärdsprogrammet för vattenvården i Egentliga Finland och Satakunta innehåller uppgifter om regionens yt- och grundvatten, belastningen på dem samt andra mänskliga orsakat tryck, yt- och grundvattnens status, målen med vattenvården samt om de åtgärder som krävs för att uppnå och upprätthålla en god status under vattenvårdsperioden 2022–2027.

Ytvattnens ekologiska status är sämre än god inom åtgärdsprogrammets region i synnerhet på de åkerdominerade avrinningsområdena samt i Skärgårdshavet och Bottenhavets inre kustvatten. Vattnens status försämras särskilt av eutrofiering till följd av diffus belastning, men också av många strukturella förändringar, som vandringshinder i älvar. Ytvattnens kemiska status i åtgärds-programmets region är dålig i alla vattenförekomster, huvudsakligen beroende på polybromerade difenyletrar (PBDE), men ställvis även på grund av kvicksilverhalterna i fiskar och tungmetallhalter som sköljs ut från sura sulfatjordar.

Den kemiska statusen i fem grundvattenområden i Egentliga Finland och Satakunta har klassificerats som dålig på grund av bekämpningsmedel, höga kloridhalter, lösningsmedel och tungmetaller.

I åtgärdsprogrammet föreslås åtgärder speciellt för att minska belastningen av näringsämnen och fasta partiklar som hamnar i vattendragen, men också många iståndsättningsåtgärder i anslutning till intern belastning och hydro-morfologiska förändringar. De viktigaste åtgärderna för grundvattnen är upprättande och uppdatering av skyddsplaner, undersökning och iståndsättning av förstörda markområden, minskning av väghållningens inverkan från grundvattnen, styrning av nya riskfunktioner utanför grundvattenområdet samt effektivisering av rådgivning och övervakning. De sammanlagda kostnaderna för de åtgärder som föreslås i åt-gärdsprogrammet är 167 miljoner euro per år. Härav är 100 miljoner euro grund- och andra åtgärder som ska vidtas med stöd av annan lagstiftning och 67 miljoner euro åtgärder som kompletterar vattenvården.