Kyrönjoen yläosan tulvasuojeluhankkeen eri osille on useita lupapäätöksiä, joissa luvanhaltijana on valtio. Lupapäätöksissä on velvoite tarkkailla vaikutuksia Kyrönjoen ja sen edustan merialueen kalakantoihin ja kalastukseen. Kaupallisen kalastuksen ja vapaa-ajankalastuksen tilaa ja saaliita selvitettiin vuotta 2021 koskeneella tiedustelulla. Aiemmin vastaavia kalastustiedusteluja on tehty vuodesta 1996 alkaen 3–5 vuoden välein.

Vuoden 2021 kaupallisten kalastajien tiedustelu lähetettiin Kyrönjoen suualueen lähellä asuville henkilöille, jotka kuuluivat kalataloushallinnon ylläpitämään kaupallisten kalastajien rekisteriin. Vastanneista 54 % (14 kpl) oli kalastanut merialueen tutkimusalueella. Tutkimusalueella kalastaneiden määrä oli hieman pienempi kuin vuonna 2016, mutta kuitenkin selvästi suurempi kuin vuosina 2003–2012. Kuoreen osuus oli 80 % kaikesta saaliista. Ahven-, särki- ja siikasaaliit olivat heikot. Siikasaaliiden kehitys on ollut laskevaa Kyrönjoen edustan tutkimusaluetta laajemmalla alueella jo yli 20 vuotta, kun ahvensaaliissa on ollut laskeva suuntaus vuoden 2014 jälkeen. Kuhan saalisosuus oli vuonna 2021 ensimmäistä kertaa suurempi kuin siian osuus.

Kyrönjoen vapaa-ajankalastusta vuonna 2021 selvitettiin tiedustelemalla kalastonhoitomaksun maksaneita Kurikan ja Ylistaron välisen alueen ruokakuntia. Vaikka vastanneiden osuus (38 %) oli merkittävästi aiempaa pienempi, kalastaneita tavoitettiin enemmän kuin 2010-luvulla. Lähes kaikki saalis oli pyydetty vapavälinein. Eniten saaliissa oli haukea samoin kuin useissa aiemmissakin tiedusteluissa. Selkeimpiä saaliissa tapahtuneita muutoksia on hauen ja kuhan saalisosuuksien kasvu. Hauen saalisosuuden kasvu selittynee pyynnin painottumisella heitto- ja vetouisteluun samalla, kun verkko- ja katiskapyynti on hiipunut yleisen valtakunnallisen kehityksen mukaisesti. Kuhan saalisosuuden kasvu heijastelee kannan kasvua, ja sekin on Kyrönjoen vesistöä laajempi ilmiö. Särjen saalisosuus on kalastustiedustelujen mukaan laskenut Koskenkorvan padon ja Malkakosken välisellä alueella vuoden 2006 jälkeen, vaikkakaan onginnan yksikkösaaliissa ei näy samaa kehitystä. Vesistötyöt ovat muuttaneet eniten juuri tuon alueen alaosaa, joten vesistötyöt ovat mahdollisesti vähentäneet särjen määrää.

Det finns flera tillståndsbeslut för de olika delarna av översvämningsskyddsprojektet i Kyro älvs övre lopp, i vilka staten är tillståndsinnehavare. I tillståndsbesluten finns en förpliktelse att kontrollera.konsekvenserna för fiskbestånden och fisket i Kyro älv och havsområdet utanför älven. Status och fångster inom det kommersiella fisket och fritidsfisket utreddes med en förfrågan som gällde år 2021. Tidigare har motsvarande enkäter om fisket gjorts sedan år 1996 med 3–5 års mellanrum.

År 2021 skickades förfrågan om det kommersiella fisket till de fiskare som bor nära Kyro älvs mynningsområde och som finns i fiskeriförvaltningens register över fiskare som bedriver kommersiellt fiske. Av svarspersonerna hade 54 % (14 personer) fiskat i det undersökta området i havsområdet. Antalet personer som bedrivit fiske i undersökningsområdet var en aning färre än år 2016, men dock uppenbart fler än åren 2003–2012. Andelen nors utgjorde 80 % av hela fångsten. Fångsterna av abborre, mört och sik var dåliga. Utvecklingen av sikfångsterna har varit sjunkande i ett område större än undersökningsområdet utanför Kyro älv i mer än 20 år, medan fångsten av abborre har uppvisat en sjunkande trend efter år 2014. År 2021 var fångsten av gös för första gången större än andelen sik.

Fritidsfisket i Kyro älv år 2021 utreddes genom att skicka förfrågan till hushållen som har betalat fiskevårdsavgiften i området mellan Kurikka och Ylistaro. Trots att svarspersonernas andel (38 %) var betydligt färre än tidigare, nåddes enkäten ändå av fler som fiskat än på 2010-talet. Nästan all fångst hade fiskats med spöutrustning. Fångsten bestod mest av gädda såsom även i flera tidigare förfrågningar. De tydligaste förändringarna i fångsten är att gäddans och gösens andel har ökat. Ökningen av gäddans andel av fångsten förklaras sannolikt av att fisket sker med spinnfiske samtidigt som fiske med nät och katsa har minskat i enlighet med den allmänna utvecklingen i hela landet. Ökningen av gösens andel avspeglar beståndets ökning, vilket också är ett fenomen som är större än Kyro älvs avrinningsområde. Enligt förfrågan har mörtens andel av fångsten minskat i området mellan Koskenkorva damm och Malkakoski efter år 2006, även om samma utveckling inte syns i enhetsfångsterna med metfiske. Vattendragsarbetet har förändrat den nedre delen av detta område allra mest, vilket betyder att arbetet eventuellt har minskat mängden mört.