LIFE Natur-stöd kan beviljas projekt med syfte att rekonstruera och skydda hotade naturtyper och att skydda växt- och djurarter inom EU. Programmet LIFE Natur har som syfte att främja genomförandet av fågeldirektivet och naturdirektivet. I fokus för programmet står naturtyper och arter som förekommer på Natura 2000-nätverkets område, som omfattar hela EU. Kumo älv-LIFE, som är till hälften finansierat av EU:s LIFE Naturfond, är ett upprustnings- och underhållsprojekt för de värdefulla naturobjekt utmed Kumo älv, som leds av ELY-centralen i Egentliga Finland. Projektet omfattar Pirilänkoski i Satakunda, Vanhakoski, Puurijärvi-Isosuo, Bredviksfjärden och Kumo älvs delta. Projektet har som fokus att restaurera, vårda och skydda dessa områden, som omfattas av Natura 2000-nätverket, under åren 2006-2012. Avsikten är att främja bevarandet av värdefull natur på områdena och förbättra deras användning för rekreationsbruk. I denna publikation jämförs förväntningarna år 2007 hos personer bosatta och verksamma på området med hur dessa förväntningar har uppfyllts under fem år. Första gången besvarade 119 personer enkäten, andra gången 84 personer. Första gången var frågorna formulerade på ett sådant sätt, att de nu kunde upprepas nästan oförändrade. Enkäten skickades andra gången till representanter för samma intresse- och fritidsföreningar som år 2007. Endast ett fåtal personer uppgav år 2012 i enkäten att de drar nytta ekonomiskt av något av skyddsområdena inom projektet Kumo älv-LIFE eller något annat skyddsområde på området kring Kumo älv. De populäraste fritidsintressena hos personerna som besvarade enkäten var liksom redan i den tidigare undersökningen att observera och röra sig i naturen, samt att röra sig på vatten. De populäraste fritidsintressena år 2012 var samma som år 2007, och de kan i praktiken indelas i två större grupper, de som använder naturen för rekreationsbruk och de som drar nytta av naturen. Jämfört med enkäten år 2007 hade andelen personer som drar nytta av naturen ökat något (27 % år 2007 jämfört med 37 % år 2012). Personerna som använder naturen för rekreationsbruk ansåg tydligt att projektet hade förbättrat deras egna möjligheter att utöva sina intressen, emedan personerna som drog nytta av naturen ansåg att projektet hade en begränsande inverkan på utövningsmöjligheterna. Man har inte ansett att projektet haft någon direkt inverkan på ekonomin och sysselsättningen i orterna som omfattades av projektet, som man enkelt skulle kunna konstatera. Allmänt taget ansåg personerna som besvarade enkäten ändå att projektet hade något mer positiv än negativ effekt på orterna som omfattades av projektet. Över hälften av personerna som besvarade enkäten ansåg att projektet inte hade haft någon egentlig inverkan på sammanhållningen och samarbetet på orterna som omfattades av projektet. Attityderna gentemot naturskydd var överlag positiva hos personerna som besvarade enkäten, och man kunde inte se några väsentliga skillnader jämfört med de attityder som framkom år 2007. Svaren gav tydligt vid handen att det finns behov av mer information, enbart en knapp femtedel av de som besvarade enkäten var nöjda med det rådande läget. Man ansåg det inte vara nödvändigt med ytterligare undersökningar. I intervjuerna med intressegrupper och aktörer på högre nivå framhävs rekreationsbruket av naturområdena. Natura-områdena upplevs i första hands som rekreationsområden för lokal invånare, och inte som resmål som inbringar ekonomiska fördelar. Natura-processen har varit lång och skälen till naturskyddet har inte förklarats ordentligt enligt markägarna. Man önskade även förbättringar i miljömyndigheternas sätt att vara i kontakt med markägarna. Att personligen ta kontakt och hålla kontakt uppskattas och anses vara ett bättre sätt än att närma sig per brev. Alla kommundirektörer ansåg att en viktig anledning att delta i projektet Kumo älv-LIFE var att kommunernas tillgångar inte i sig själv är tillräckliga för att förverkliga större projekt.