Haku

Mera flexibilitet i den grundläggande utbildningen - att inleda JOPO-verksamhet och att få den att rota sig

QR-koodi
Finna-arvio

Mera flexibilitet i den grundläggande utbildningen - att inleda JOPO-verksamhet och att få den att rota sig

Boken om JOPO-verksamhet (på finska: joustava perusopetus) har kommit till i samband med ett projekt som undervisningsministeriet inledde år 2006 i syfte att motverka skolavbrott. Syftet med JOPO-verksamheten är att stöda unga att gå ut grundskolan och att motverka att elever avbryter sin skolgång efter grundskolan. Verksamheten kompletterar den normala utbildningsverksamheten, dess mål och innehåll. Vissa flexibla verksamhetsmodeller tas i bruk och elevernas individuella behov och situationer beaktas. Samtidigt är syftet att säkerställa att den unga personen deltar i utbildning på andra stadiet. Verksamhetsinriktade arbetsformer och studier i äkta arbetsmiljö gynnas. Det övergripande temat är En gemensam skola för alla.

Fokus ligger på yrkesövergripande samarbete mellan olika organisationer. Grundskolor, representanter för ungdoms-, social- och hälsovårdsväsendet, läroinrättningar inom yrkesutbildningen, gymnasier och verkstäder för unga personer deltar. Samarbetet med föräldrarna intensifieras också. På olika sätt strävar man efter att stödja föräldrarna i deras uppfostran.

Målgruppen är unga personer som i sin utbildning gynnas av verksamhetsinriktade arbetsformer med inslag av praktiskt arbete. Läsåret 2006 – 2007 deltog totalt 27 kommuner i olika delar av landet. Läsåret 2007 – 2008 uppgår JOPO-gruppernas antal till 75. Undervisningsministeriet stöder varje grupp under två läsår. Utbildningsanordnarna har för sin del förbundit sig att göra verksamheten mera permanent.

Flexibla utbildningsarrangemang inom den grundläggande utbildningen inverkar på kommunens och skolornas verksamhet samt lärarnas arbete. Från de ungas perspektiv är syftet att motverka att skolmotivationen försvagas samt skolavbrott. Problemen uppmärksammas i ett tidigt skede. Stöd på individuell nivå gör det enklare för eleven att inleda utbildning på andra stadiet. Från skolornas perspektiv är syftet att ta fram aktivitetsbaserade studieformer och att utnyttja inlärningsmiljöer där den unga lär sig med hjälp av praktiskt arbete. Samarbetet mellan skolan och arbetslivet intensifieras. Från lärarnas perspektiv handlar det bl.a. om ökade möjligheter att uppmärksamma problem i ett tidigt skede. Lärarnas yrkeskunskaper byggs ut till att omfatta yrkesövergripande satsningar. Från kommunernas perspektiv främjas ett samarbete mellan olika förvaltningsgrenar, t.ex. skol-, ungdoms- samt social- och hälsoväsendet.

En flexibel grundläggande utbildning ordnas i grundskolan, i en grupp med cirka 10 elever. Eleverna går på klass 7 – 9. Gruppen följs åt i cirka två fram tills dess att eleverna har gått ut grundskolan. Eventuellt deltar elever inom påbyggnadsundervisningen (klass 10) i gruppens arbete.

Grunderna inom den grundläggande utbildningens läroplan är riktgivande. Utbildningsarrangemangen skiljer sig dock från traditionell utbildning. En del av utbildningen ges i skolan och en del på arbetsplatser eller i andra inlärningsmiljöer i form av handledda studier. Lägerskolor, studie- och arbetsplatsbesök, utbildningsexperiment o.dyl. är också aktuella. Stoffet i läroplanen formas till inlärningsuppgifter i skolan och på arbetsplatserna. De anpassas skilt för varje elev.

Skolans rektor, gruppens lärare eller speciallärare och en heltidsanställd inom kommunens ungdomssektor eller inom socialväsendet bildar ett team som ansvarar för utbildning och övrig verksamhet. De övriga lärarna i grundskolan och de personer som på arbetsplatserna har hand om handledningen samarbetar när undervisningen planeras. Ungdomssektorns eller socialsektorns representant skall rikta in sig på att stöda den ungas tillväxt i socialt avseende, på att samarbeta med familjerna och på övrigt stöd- och rådgivningsarbete. Arbetsplatserna skall bilda ett nätverk. I normal ordning ansvarar läraren för undervisning och utvärdering.

På arbetsplatserna ansvarar en arbetstagare i handledande uppgifter för vägledning och stöd. Skolan informerar handledarna om hur de vägleder eleverna. De inlärningsuppgifter som eleven skall klara av på en arbetsplats kommer man överens om skilt för sig. Klassläraren och ungdomsarbetaren besöker arbetsplatserna och följer upp elevens inlärning. Inlärningsuppgifterna under arbetslivsperioderna utvärderas. Avtal ingås med arbetsplatserna.

De individuella arrangemangen omfattar elevhandledning för att trygga att eleven går vidare i sina studier. När skolan slutar skall varje elev fortsatt utbildning utstakad för sig. En smärtfri övergång från ett skolstadium till ett annat förutsätter samarbete mellan läroanstalterna på andra stadiet på en viss ort eller i en viss region.

Kompletterande utbildning erbjuds rektorer, lärare och representanter för ungdoms- eller socialsektorn på landsomfattande nivå eller på regionbasis. Också detta hjälper till att starta projektet och att köra in det. Uppföljning och utvärdering sammanställs i augusti 2008.

Tallennettuna: